Tänk att det kom snö i natt! Blåsväder otäckt värre, jättehalt på vägarna säger dom som kört från Rättvik. Men dom som åker söderifrån sa att snön började i Tänger någonstans. Kallt är det också, jag är en spiskatt uti klospetsarna.

Husse och Matte klädde sig i svart och åkte ner till kyrkan. Källass Mor skulle begravas och hennes barnbarn, Ulrika, skulle sjunga solo. Hon sjunger här i Bingsjö och Boda varje sommar med sin trio. Anders Lindgren spelar piano då. Han är begravningsentreprenör i Stockholm och han skötte även begravningen efter Källass Stina. Han skulle även kompa Ulrika i sångerna.

Matte och Anders hjälptes åt att placera bårtäcket på kistan.

Ett fint foto av den glada och avhållna Stina placerades på kistan. Det har blivit en ny sed att många vill ha ett konterfej eller foto av den avlidna på kistan.

Stina var en i en syskonskara av åtta som bodde i Källassen men skolgången var i Finnbacka byskola. Hennes busige skolkompis Sigvard, är en av våra kyrkvärdar i Bingsjö. Han hade klätt sig i dräkt, men Matte måste alltid hjälpa honom att knäppa kvalarna, det är inte så lätt med små knappar och stora arbetshänder.

Det kom många släktingar till begravningen och byborna i Finnbacka ställer alltid upp när någon i deras gemenskap går hädan.

Ulrika sjöng tre sånger och läste upp ett rörande vackert brev till sin farmor.

Begravningen förrättades av kyrkoherden som hade klätt sig i sin silver-elva runt halsen, dagen till ära.

Husse spelade orgelmusik och valde musik från Bingsjö och Finnbacka.

Begravningsbilen körde sedan Källass Stina en sista gång upp genom Finnbacka by innan färden gick vidare mot krematoriet, som ett farväl till sin trakt som genom alla år varit henne så kär.

Alla gick sedan över till bystugan där det hölls en minnesstund och prästen läste upp namnen på alla som skänkt gåvor till olika fonder. Husse satt med Hinrikes Kesti och Olle Lindgren. Två glada och humorfulla personer som håller ångan uppe i ordsvängarna.

Matte kom att sitta med en älgjägare från Sala. Det kunde inte bli bättre.

Anna Maria och Per hade ordnat goda smörgåstårtor som smakade mer, det gick inte att bara ta en bit.

Så var denna minnesdag efter en omtyckt medmänniska till ända och alla gästerna spreds åt sina håll. Några stannade dock till i affären för att köpa det där sista, som man glömt nu när man ändå var i närheten. Walters Kristina stod och knappade in alla varor när Husse, Matte, Yvonne i Finnbacka m.fl. radade upp sina val på gummibandet, som fick springas igång.

Här hemma höll Bonden under dagen på att panela sin förstukvist och satt ibland och funderade på hur snickarglädjen skall se ut.

Tänk att det bara är fredag än, det känns som om det är lördag?