Igår, fredag, var dom ut igen i skogen. Det var dimmigt på morgonen men sedan blev det högsommarvärme, många av medlemmarna i lagen lättade på klädseln ju längre fram på dagen det led. Långkalsongerna hamnade i ryggsäcken. Det var älgflugor i mängd som slog sig ner på skogsbesökarna och dessa flugor flyttar sig ogärna, de tar utan att fråga med sig en köttbit ur huden på såväl folk som fä.

Husse och Matte höll till på vägen och passade vid Bergbûdär. Rakt över mot Tinastickarn smällde Finngärds Jan ikull en kviga under förmiddagen. En smäll och sedan klart. Eftersom hettan tilltog beslutades att inte passa om utan åka till slakteriet och ta rätt på kvigan innan alla spyflugor på jorden genade hit.

Pellas Arne vet hur en kniv skall föras och skar tvärsäkert kors och tvärs.

Efteråt var det lite allmänt snack innan alla skildes åt för denna gång.

Finngärds Jan och Nigåls Andôs resonerade om älgjakten förr och nu.

Två ur den kvinnliga fägringen var inne på Facebook och tittade på muskulösa jägare från andra lag.

Nigårds Patrik började gäspa och kände hemlängtan efter sina tvillingar vid Myggsjön.

I morse ringde inte uret lika tidigt som annars. Husse och Matte skulle iväg till Bôrrem för att få hjälp med kötthanteringen och en smula undervisning i styckningskonsten.

Här hemma i hönshuset vaktade Bella ihärdigt så ingen annan höna kom för nära sina små söta kycklingar. Jag kan inte förstå hur alla dessa kycklingar ryms under hennes vingar. Dom tittar fram som gubben i lådan överallt till och från.

Husse och Matte hade på kvällen ett ärende till slaktladan och de tittade samtidigt på Myrviks Niklas och Ingels Lenas nya valp, som heter Sixten. Nova var också där och passade hunden, så den inte rymde för långt bort.

"Se så respektingivande jag är"! 

"Det här örat får du slicka på" sa Lena, "men det andra är Niklases öra!".

Nova tycker om att busa med Aborr Andreas, som nästan blev nedtagen ibland.

Husfar satt på taket och tittade på alla som sjåade nedanför.

Husse och Matte åkte hem och grillade lite till kvällsmat innan det var dags att spela piano och cittra. Men då gick jag ut! Jag är så trött på dessa bodalåtar och bingsjölåtar, men faktiskt har dom spelat en gammal låt som Clearwater spelar. Då spelar Matte så hon nästan lägger örat mot strängarna.

Igår fyllde Pellas Anders 92 år.

Angantyrs Eva 87 år.

Idag fyller grannpojkarna Knuts Erik och Holms Gusten 17 respektive 19 år i Bûdbyn. Hed Roy i Kärvsåsen har namnsdag.

Och i morgon fyller allas vår handelsman Per i affären 50 år (eller 50 bast som han själv uttrycker det). Hurra, Hurra, Hurra, Hurraaaa!

Brändbodflyten blev det för Husse på förmiddagen och Matte höll till på vägen närmare hemåt. Det är nog det längsta passet att ta sig till, ända mot Blåbergsåsflyten. Det är mycket att upptäcka på platser som inte folk passerar så ofta. Älgar och annat vilt lämnar visitkort på olika vis. Vildvuxna myrtallar har fått levt sitt liv utan ingrepp och undanröjning.

Vid passet fanns en gammal kamin som någon satt fast i en tall, så den får vara kvar tills tidens tand eroderar den.

Det hände inget speciellt under förmiddagen förutom en flock stjärnmesar som kom svirrande aktivt letande bland kronorna för att på ett stressigt sätt fortsätta till nästa.

Det blev nästan som duggregn ett tag när rådimman sänkte sig till marken bland de nu så gulbruna hjortronbladen och vissnade skvattramsblommor. Älgarna har härjat vilt runt en tall, de verkar ha dansat ringlekar.

Vid sidan om var det uppsparkat mossa på flera ställen och mitt i allt detta spår av älgklövar. Kanske du vet vad en sådan ring är? Brunstgrop är det ju inte.

Det blev korta upptag för älghundarna denna förmiddag, inget speciellt av intresse hände förutom ett militärplan som flög lågt i blixtens fart, så det slog lock för öronen.

Det blev en stunds samling vid Myrvikskorsningen och resonemang om eftermiddagens schema. En skramlig vit folkvagnsbuss med thailändska bärplockare åkte fram och tillbaka. Thailändarna vinkade glatt och vänligt åt jaktlaget som förstås vinkade tillbaka. Stackars människor som måste åka ut i sådana risiga bilar.

Andra passningen blev en kortis kring Näverberget. Det utstället gav heller inget i frysboxen, men dagarna innan har ju givit desto mer. Två av passkyttarna satt på stickvägen från Bûdvägen. Där körde en skogsmaskin av en charmbefriad förare som inte ens kunde säga hej eller vinka till den kvinnliga skytten. Han kanske trodde denna Diana var livsfarlig? Hon ville nog bara bjuda på en kopp kaffe.

Husse satt närmare Kringeltjärnsparkeringen, lugnt och offside från de övriga. Under tiden fick Husse ett sorgebud på mobilen. Hans ena brors hustru hade precis avlidit. Husse och Matte var och hälsade på dom för precis tre månader sedan och då var Yvonne relativt pigg, men så har den elaka sjukdomen förtärt henne inifrån undan för undan. Nog borde hon fått vara med ett tag till, nyss fyllda 70 år, men hon var väl för snäll och generös mot alla.

Så blev det avslutning på denna skogsdag och samling hos Myrviks Nicklas i byn för sammanfattning och redogörelser om eventuella älgobservationer denna dag. Sedan lottdragning av pass med förhoppningsvis vinstlotter.

Husse och Matte var tvungna att åka hem lite tidigare än de andra. En murare hade varit hemma och lagat öppna spisen. Man skulle kunna tro att en murare slaskar ner över hela rummet, men han hade städat efter sig. Vilken en!

Husse och Matte åkte åter till slaktladan där det fortfarande var eftersnack. Husse och Matte lastade in älghornet i bilen och åkte till Karls Gösta, som skulle hjälpa till med monteringen.

Nu var det i alla fall hemresa på allvar, sängarna väntade. Det gjorde även jag och Bella med sina pigga kycklingar som sticker ut sina huvuden under sin mamma.

Samma schema denna morgon med packning av ryggsäckar. Jag låg på soffan igen som igår natt. Idag skulle det bli varmare än igår, kring 20 grader varmt. Igår kväll fick jaktlaget sina pass fördelade. Husse och Matte blev lottade upp till flygfältet. Matte satt innan flygfältet och Husse i närheten av slutet på detsamma. Många älgar hade synts där i samband med björnjakten.

Jaktledaren sa exakt var Husse skulle stå, vilket också åtlyddes.

På kommunikationsradion berättade hundförarna varifrån de skulle utgå. Nu var det bara att vänta och slå mygg. En av hundförarna ropade att ko och kalv stötts upp och att de hade riktning mot flygfältet eller däromkring. Men strax efteråt ropade han att de svängt tvärt åt annat håll.

Matte fick den fina förmiddagssolen rakt in i passet, hon blev tvungen att arrangera någon sorts markiser av kläderna hon hade med sig i reserv. Husse började nu också få solen rakt i ögonen mot öster.

Plötsligt hördes knak och brak i ostlig riktning (förstås!). Husse fick se älgar komma kutande i full fart norrifrån. Husse såg att det var två tjurar och den första hade basthud hängande från hornen. Husse gick upp på vägen och så sken solen rakt in i kikarsiktet, men han knäppte av ett skott och älgen ryckte till men fortsatte, nu kom jämten Heikki efter och fortsatte förföljandet. Det blev ståndskall bakom en grandunge en bit in i gallringen. Sally hade mött upp från annat håll och tagit över. Heikki kutade till Husse och lade sig vid hans fötter medan Sally fick jobba med tjuren. Det var ett väldigt skällande, tyst ibland och så full fart. Walles Kalle hade så smånigom kommit fram till älgen, som då hade starvat å för alltid.

Nicklas och en filmare kom också så småningom och det blev en stunds fikapaus innan urtagningen tog vid.

När Husse sköt blev det ett sådant tryck runt hans mage så svångremmen gick tvärs av.

Klockan blev lunch och jaktledaren beordrade alla till samling och information om dagens fortsättning. Det är konstigt med naturliv, trots att de flesta bara sitter så blir det hungriga hela tiden.

Men det är väl så när det blir långsamt ibland och timmarna långa. Hur som helst beslutades det att älgen skulle hem för att flås och sedan fick det bli kväller för idag. Älgdragaren kördes i hästfinkan upp till flygfältet, det var ganska lätt att dra fram denna gång eftersom det fanns uppkörda vägar från den gjorda gallringen. 

Så reste älgen till slaktladan där flåning och annat kringarbete tog vid. Huden skall saltas och läggas ihop, vägning och så småningom lottning av morgondagens pass. Sanfrid hade också kommit för att kolla in hur jaktlagets status var för dagen. Manollo (t.h.) hade filmat dagen i skogen hela tiden. Husse frågade om det skulle komma med något om detta på Mittnitt, men så var icke fallet.

Jaktlaget har några år funderat på att ge ut en kalender med "vackra" bilder av jägarna i olika naturliga eller onaturliga positioner. Husse blev efter en del övertalning beordrad av lagets damer att plåtas som september månads kalenderbild. Efteråt kändes det skönt att veta att hans insats var gjord, nästa gång får Pellas Arne, Nygårds Anders, Bröderna Fröjd m.fl ta vid.

Så blev denna jaktdag till ända. Husse och Matte åkte fram till affären och handlade av syster Yster. Knekt Leif, Stur Ollôs Krille och Valle fanns även där plus en litauer eller lett som lätt köpte lingon.

I Boda firas flera födelsedagar idag.

Lâggar Tord i Änderåsen

Kersti Clason på Silverberg

Knapp Barbro på rågången mellan Kärvsåsen och Gulleråsen

Klockan ringde inte lika tidigt idag. Skönt! Jag låg och sov i salssoffan och följde med Husse ut till köket för att kolla vad han gjorde. Jag fick också mat fast uppblandat med riktig grädde. Det är gott det!

Dom åkte iväg från hemmet och jag var ute och kikade på omgivningarna. Det vimlar av näbbmöss här på gården. Jag är så trött på dom så jag biter inte ens ihjäl dem, de smakar dessutom illa. Matte tar dom i fälla en efter en. Dom äter ju inte nötter och gnager som vanliga möss utan tar maskar och annat slafs.

Husse och Matte åkte upp till Krocketpasset respektive Bergbokojan, den senare var Husses plats. Vilket strålande väder det var i antågande. Älg kutade kors och tvärs över markerna. Älghunden Heikki kom och satte sig hos Matte och ville bli ompysslad.

Fröjd Sven satt vid en myr strax väster om Bergbokojan och plötsligt så frustade det till och ut kommer två älgoxar springande. Sven röt till med sin magnifika basröst varpå dom stannade till och han sköt den ena, den andra accelererade i 100 knop mot Halvarsbûdär eller så. Strax efteråt hörde Husse hur det knakade i buskarna mitt emot. Ko och kalv kom springande bland sly och tät skog, plötsigt så girade de upp på vägen och Husse kunde fälla kalven. Dalstugahunden Sally var hack i häl och blev helt överlycklig över att älgen blev kvar.

Sallys Husse, Walles Kalle, kom så småningom och det hjälptes åt att ta ur älgen. Solen värmde och spyflugor kom i horder, så det var bråttom att få detta klart.

Knapp Gunnar med sin kompis kom också åkande förbi för att bege sig ut på fiskefänge på Amungen.

Efter att båda älgarna hämtats blev det samling vid Rocka och matprat.

Fröjd Kjell stekte pannkakor över den öppna elden. De andra satt i kring och umgicks. Det vattnades ur mungiporna på en och annan.

Jaktledaren beordrade fortsatt jakt och ett nytt utställ realiserades och pass lottades. Vid 14-tiden small det på Västbergsskogen och Patrik fällde en stor fet älgko. Straxt efteråt sprang det upp ko och kalv framför Nicklas, som fällde kalven. Båda dessa fällda djur lågt besvärligt till och krävde motorsåg, pulka, älgdragare och flera mannar. Kalven kunde dras fram med pulka.

Denna dag blev en fullständig heldag, slaktjobbet tog sin tid. Walle med fru och dotter kom också upp en stund och tittade.

Mycket godsaker samlades i hinken här ovan.

Walles Kalle har god hand med sina hundar, här kelar han med sin nya älghund som skall börja träna framgent. Den har passande nog fått namnet "Rocka".

Strax efter kl. 19 blev det dock kväller och Husse med fru kom hem till mig. Jag har legat på salssoffan hela dagen i lugn och ro. Hönsen har varit i hönsgården och kycklingarna hos sin vaktande mor.

Far i Päkkosgården har varit ut och plockat bär och fortsätter säkert i morgon.

Dahl Stefan, som bor i Rättvik men bördig från Boda Kyrkby, fyllde år i dag, hans mor är av Swahnsläkten från Getryggen.

Klockan ringde 04.30 och jag måste gå upp och se vad som var på färde. Husse for upp och började koka vatten och fyllde flera termosar, Matte ordnade samtidigt matsäckar i varsin ryggsäck. Det var ju septemberjakten på älg som inleddes! Husse och Matte skulle hänga med Rocka jaktlag på lite naturupplevelser i storskogen. Först var det samling i Dalstuga och älgpass delades ut, reglerna gicks igenom angående vad som gäller. Skulle någon av jägarna inte följa gällande bestämmelser kan det gå så illa att jägaren för ett nyp i örat och hjälper inte det kan det bli uteslutning ur laget. Husse har varit nära två gånger. Alla fick visa upp godkända skjutintyg för älgmärket i brons, bevis på löst jaktkort och försäkring, att godkända klass 1-vapen används med gällande licenser. Det är inte bara att hoppa med och jaga hur som helst när stadgarna skall följas. Men så blir det god anda i laget och inga orättvisor förekommer.

Husse och Matte fick åka upp till Våttberg och sätta sig. Det ville sig inte riktigt bra under detta utlägg. Älgar for upp framför hundarna men emellan passkyttarna. Hundförarna berättade hela tiden var de befann sig så passkyttarna inte skulla ha det alltför tråkigt, men Husse hade en lavskrika som sällskap på morgonen. Denna vår minsta kråkfågel är väldigt sällskaplig och det är inte ovanligt att de äter ur händerna på folk. Knutes Erik berättade för några år sedan att lavskrikor åt ur hans och Walter Olles händer när de jobbade i skogen.

Jaktledaren påkallade uppmärksamhet via jaktradion och det var samling och lunchrast i Lustgården (det är en biblisk jaktklubb!).

En brasa tändes och röken steg högt på himmelen. Det pratades, skämtades och smågnabbades. Många gamla jaktminnen kom på tal och skratten lät inte vänta på sig.

Nygårds Anders och Pellas Arne är två av veteranerna som jagat tillsammans i många år.

Här sitter lagets yngsta medlem, Berglids Karl Larsson med sin far. Han fyllde dessutom 22 år idag. Dom flesta av de andra medlemmar suckade längtansfullt tillbaka när de var 22 år gamla för många herrans år sedan, men Walles Kalle och Nygårds Patrik småskrattade eftersom de fortfarande är unga och potenta.  

Ingels Lena retade sin make Nicklas för att korven inte var tillräckligt bra och han lipade tillbaka som svar.

Mitt i det granna vädret satte det igång att regna, en rejäl skur.

Nästa utlägg skulle vara kring Rockvägen. Husse och Matte fick sitta på Djuppviksvägen på olika platser. Älgar for upp och hundarna följde dom energiskt genom flera socknar men det blev inte några tillfällen till skott. När Husse och Matte åkte hem stod det en stor älg och tittade på dom vid Trailerkurvan.

Innan alla skildes åt var det samling vid Myrvikskorset för sammanfattning och resonemang om morgondagens såtar.

Walles Kalle med hund var trötta efter alla turer genom berg och dalar.

De övriga i gänget satt lite här och var och småpratade, vissa var lite luriga efter alltför mycket frisk luft samma dag, andra väderbitna och väderstinna.

Bröderna Fröjd är två av lagets uppskattade solstrålar.

När Husse och Matte kommit hem var det åter tillökning hos mamma Bella i hönshuset. Denna gång var det nog en av Bodakôllorna som värpt ägget eftersom kycklingen var gulaktig. Husse och Matte har öpt tre gula hönor från Solberga av Blank Mor.

Matte och Husse städade ur ryggsäckarna och kvällsmat vankades på altanbordet. Matte hann dessförutinnan att peta ur trasigt bruk från öppna spisen.

Bonden med sin nyfirade hustru kom upp med lite grönt åt korna, som inte var så angelägna denna gång.

Under kvällen kom Päkkos Far upp till sin stuga, nu är det lingonplockningstider och han är jättesnabb och flink i fingrarna och repar av alla Vacciniumstand på bär.

Idag fyllde John Viklund på Silverberg år

Igår kväll efter det att Matte gjort förhöststädningen klar ute på gården hade hon tänt marschallar och ljuslyktor lite varstans, men det var inte så lätt att fotografera i mörkret så bilderna blev rättvisa.

Husse och Matte satt och njöt på altanen. Det var alldeles mörkt utanför och innanför var det varmt och många ljus tända. Jag låg också där och njöt. Stora nattfjärilar satt på rutan och ville in liksom en massa åt. Så plötsligt satte det igång att regna, en riktig störtskur fyllde alla hörntunnor samt badkaret bakom huset. Jag hade precis gått ut innan det brakade loss. Jag bokstavligen flög in genom kattluckan. När jag skakade av mig blev det blött ända upp på köksinredningen. Matte torkade av mig med en handduk, vilket jag uppskattade storligen.

Idag var Matte igång med att städa uppe på bôttn. Tänk så mycket spindelnät det blir på en gång. Men inga råttskitar. Hon gjorde det väldigt ordentligt. Husse var ute och höll på med några brädlappar, som antagligen skulle bli spisved. Sedan var han ute och kollade kycklingarna som nu blivit två till under natten eller morgontimmarna. Det var två korsordsmönstrade alltså svart/vita. Nu är det tre ägg kvar, få se om dessa ger något eller om dom är blindgångare.

Idag skulle det bli en tur till Bjurs och Dösbârge. Nemos Matte med kavaljer är nu nytrolovade och skulle bjuda de närmast sörjande på trolovningslunch.

Framme vid Bingsjö Livs var det full fart på god arbetskraft från alla skrån som kanske rustade upp inne i affären. Det var ett strålande sensommarväder, högt i tak så att säga. Resan gick i snabb fart via Ingels till Bjurs. Husse och Matte kom sist fastän dom hade hoppats vara i tid. Det är längre resa än man kan tro.

Alla samlades utanför krogen och beundrade utsikten och kyrktornet. Industriskorstenen i Grycksbo flåsade ut gaser mot de svalor som ännu kretsade på himlavalvet.

Fästfolket bjöd gästerna till bords. Det skulle serveras helstekt gös mâ pärustampa. Det var gående smörgåsbord, som förrätt. Detta innehöll en mängd delikatesser såsom lax, melon, grönsaker, sill, sill, pastejer, olika såser m.m

Glädjen stod högt i tak när det skålades för fästfolket.

Så hände en liten maleur då fästmannens far Leif, skulle hämta sin helstekta gös. Han tog den största av dem och stjärten på Leif hängde över tallrikskanten, nej stjärten på gösen förstås hängde över tallrikskanten och med en för lätt smörgås som balans, stjälpte alltihop ner på golvet med ett kras, som fick alla övriga gäster i salongen att sätta i vrångstrupen. De andra gästerna såg ut som starholkar i sina nior och de fattade inte riktigt varifrån skramlet kunde härledas.

Ann-Lis var tvungen att sluta sina ögon för att inte få vitlökssås i dem.

Leif var lika glad och uppåt ändå trots att några av damerna hade fått stänk av vitlökssås mellan sina bröst. Leif blev förpassad till bordsgaveln av sin fru och nu fortsatte samvaron som från början. En servitör från trakten stånkade och pustade när han skulle ta hand om "kvarlåtenskapen".
Nu blev det presentutdelning. Kuvert och paket öppnades. Pengar och åter pengar, en spargris att lägga pengarna i samt dricksglas för olika ändamål.

Det kom en präst tillsammans med en kvinna in i salongen för att äta. Prästen var klädd i krage och svartskjorta. Husse och Leif tyckte att fästfolket kunde gifta sig på en gång för att "göra två flugor på smällen". Det fanns ju såväl vittnen som kantor på plats fast bröllopsmiddagen var förstås redan svald. Hur som helst verkade fästfolket inte tycka att idén var något att fastna för.

Klockan närmade sig 15.00 och nu gick de ut i det vackra vädret för att åka hemöver.

Vid Sörskog syntes vindsnurrorna på nära håll, de som man kan skåda från Bûdbyn i Boda Kyrkby. Från Boda Kyrkby kan man se de röda lamporna, som kanske all el vindsnurrorna alstrar, går till.

Husse och Matte stannade vid Bingsjö affären och tankade. Handlare Per var fortfarande kvar och jobbade. På parkeringen stod en Litauer och köpte in lingon men just då var det inga säljare där.

Väl hemma var det bara att planera inför morgondagens id.