Husse gick upp till Vallen och hässjade upp det som ramlat av, alltså allt. Bonden mitt i byn får för säkerhets skull göra ifsstångskemsä sjôlv när han kommer.

Hoppas vädret håller i sig. Husse och Matte for ned till stora bryggan och fortsatte med några mattor av modell större och tyngre. "Det ska visst fortsätta att va´ varmt" sa Eva och Anders när de gick förbi med hundarna. Lassas Stefan höll på och spikade på bryggan under tiden.

Allt som det gick att hänga mattor på användes. Ryor och annat tungt fick hänga på hässjan på gården. Jag hade slagit mig till ro på trädgårdssoffan i skuggan, men då skulle också den användas för torkändamål, så det var bara att loma iväg innan man blev pådroppad!  Under natten ligger jag numera i kistan i rummet.

  Matte storstädade uthusen och hittade på ett och annat som "kommit bort".

Plötsligt kom det upp en Jeep på gården. Jag spärrade upp ögonen! Bilen såg ut som polisens nationella insatsstyrka. En kraftig terrängbil med takräcke, extra strålkastare på grillen och på taket. Jag hade ju hört skott nere från älgbanan under dagen och jag misstänkte direkt att någon fritidsboende larmat denna polisiära enhet "för det är en galning vid Järpsvad som skjuter till höger och vänster!" Och nu skulle polisen åka runt och spana och kom upp till oss, som höll på att städa uthusen. Men när jag tittade en stund så fick jag se att det stod Ockelbo Äventyrsarrangörer på bilens sidor och det vinkade en bekant inifrån piketen. Det var ingen annan än Svedbergs Marianne som tillsammans med en av sönerna med familj, som var ute för att kika på Trollstenen och åkte samtidigt upp hit för att se var vi bor. Det finns ju en Trollsten i Bingsjö också i närheten av Mariannes hus, varför det var roligt att se hur vår Trollsten ser ut i jämförelse.

När solen började dala för dagen så blev det ett härligt sken över Vallen och ner mot Hilmas.

    Husse och Matte beslutade att göra en liten tripp till Danils och Kraftes och njuta av vägbygget från Svabensverk mot Skräddrabo. Det var en upplevelse som hette duga. Det gick bara att köra i 20 km/h. Vägen hem till oss är rena rama paradiset jämfört med vägen till Skräddrabo. Stackars folk som måste köra där varje dag. 

Husse och Matte svängde av övre vägen till Danils och Kraftes och fortsatte sedan nedre vägen åter mot kyrkogården.

  Matte gick runt och kikade hur vaktmästaren där jobbar, om dom gör lika. Det fanns flera gravar som innehåller bekanta.

    Innan de svängde ut på rv 50, efter att ha besökt kyrkogården, släppte Husse förbi två stora husbilar som mödosamt tog sig fram bland sten och moras. Efter Svabensverk, en bit, såg Matte att det sprang en älg precis mot den andra husbilen och den tvärbromsade. Älgen måste ha nuddat vid den bilen. Men djuret fortsatte i full karriär och det gjorde även den andra husbilen efter att ha hämtat sig en stund.

Hemma lyste det så fint här och var. Matte hade upplyst stugan på ett mysigt sätt.

 Tänk nu börjar det bli mörkt vi 22-tiden! Jag undrar var adventsstaken ligger? 

Igår skulle vedbodgaveln strykas med järnvitriol, så att den skulle smälta in i den övriga bebyggelsen. Det är som att måla med vatten, det stänker överallt och det luktar och smakar rost.

Jag gick under stegen en gång och lyckades på håret undkomma att bli nerstänkt.

  Men det blev klart i alla fall och verket blev fullbordat. En repa ner till Rättvik för att uträtta vissa ärenden blev nödvändigt under eftermiddagen och på hemvägen stannade Husse och Matte till vid affären i Bingsjö för att handla livsmedel. Utanför stod ett par grabbar från Bôrn och tankade, de hade bogserat upp en Mersa till Dalstuga sa den ena.  

På kvällen gick Husse upp på Vallen och fick ihop en hässja till slut, som än i dag står för sig själv. Värre blev Husses försök idag, men "novisen ska inte vara vid spisen".

Husse och Matte höll även på med en lucka till källarhålan. Nu sitter den i alla fall på gångjärn. Men det nödvändigaste var nog att åka ner och tvätta mattor i sjön. Där var det en yngre karl som simmade. Han höll nog till i en av gårdarna vid Lutherkroken. Husse som alltid skall krångla till det, råkade tappa en matta ur händerna, och den flöt iväg en bit utom nåhåll. Men den badande mannen var snabbt på plats och räckte över den med en blinkning till Matte. Sedan förlöpte såpskrubbningen enligt handboken.

  Det är väldigt vackert nere vid Amungen, här ser du en vy mot Tjärudden eller kanske det stavas Kärudden beroende på sysslan.

Ute i hagen har kvinnsen fått en charmör till förfogande. Alldeles ensam karl bland ett gäng suktande damer. Vilken lycka till helgen! 

Igår eftermiddag fick vi besök av en kusin till Mattes far. Hans fru och Mattes mor var också med. Dom bor hos Mattes mor i gamla posten några dagar. Kusinen har varit här på fäboden mycket som yngre och han ville gärna komma hit och se hur det har ändrats. Första gångerna han var här kunde han se till Finnbacka och Bingsjö, det fanns inte ett träd som skymde.

  Kusinen och Matte är väldigt intresserade av släktforskning och Matte fick många luckor i  släktträdet ifyllda under eftermiddagen.

  Senare på kvällen kom grannarna i Päkkos in och pratade en stund. Det blev mycket prat om vägar, stigar och fäbodar här och var.

Idag har det varit en sovdag för mig. Jag tar igen mig i fåtöljen efter att jag fått min morgonryktning med borsten. Husse och Matte har grejat med trappen nere i ladan och försökt bytt ut de gamla ruttna detaljerna till nya och fräscha. Sedan har lillstugan storstädats och ett par avsomnade fladdermöss städades ut tillbaka till naturen.

Bonden mitt i byn har jobbat på Vallen med sitt hässjande. Han arbetar traditionsenligt så att efterkommande kan lära sig hur fäderna gnott.

    Han vet hur man handskas med högaffeln. Fram på kvällen slutförde han det som han slagit och det blev en väldigt pampig hässja.

Jag tog mig en promenad upp runt hässjan och sedan kikade jag på traktorn innan jag gick hem. Husse var ute och assisterade Matte som stod på ståkin och klippte ur äppelträden . Det behövdes verkligen efter denna sommar. Jag blev så full av spring i mina ben så jag fick ett frispel och klättrade upp i aspen vid lillstugan. Det gick jättelätt uppåt men det blev vanskligt när jag skulle ner. Jag höll på att tappa greppet för Husse stod under och fotade mig och jag gillar inte bixten så jag tappade kontrollen.

Det har varit en vacker dag och det märks att hösten inte är långt borta. Solen skiner hett stundom men så blåser det kyliga vindar. Hoppas det blir några sköna Brittsommardagar framöver.

Husse håller på och sätter ihop ett Luciaprogram för kören och dessförinnan har Adventssångerna bestämts liksom julottorna i Bingsjö och Dådran. Låter det inte positivt?

Vid 12-tiden skulle det börja regna enligt den norska hemsidan. När Husse fick se det blev det bråttom med att klippa gräset. Idag var det uppsamlare, så ingen behöver få fullt med gräs på skorna och sedan blir det mindre gödslat. Det växer ändå! Matte ville att Husse skulle lägga klippet på rabatterna så det får rätt gödning nu till den kommande viloperioden. Aska är också bra att komplettera med. Matte fördelade klippet och sedan putsade hon fönstren på altanen innan det skulle bli regn.  Bûd Far med hustru, dotter och hennes familj kom upp och hälsade på en liten stund. Dessa två små barn kommer att bli lingvister uti fingerspetsarna. Pappan talar italienska och mamman svenska, sedan bor de stundom i spanien. Tre språk av bara farten och lite engelska på köpet. Nu är det bara att ta en kurs i bodamål så är den delen fullkomnad.

Vid 13-tiden kom Bonden mitt i byn upp med en ståtlig arab eller om det var något annat full- eller halvblodigt. Istn förenade sig med de övriga haginnevånarna på en gång. Korna gjorde vissa tendenser till krumsprång och så gick de iväg för sig själva och hade konferens om hur de skall agera.

Nu började det att regna! Den norska sajten slog fel på en timme men det hindrade inte Husse att vara ute och greja. Själv låg jag i gubbstolen sedan i morse och tänker så förbli tills det slutar med detta regn.

När Husse höll på och staga upp bodalönnen kom det upp en bil. Det var Mattes kusin Anita och ett av barnbarnen. Den unga gutten hade inte varit hit någon gång. Dom kom in och pratade och gutten var riktigt hygglig för han lät bli mej. Jag vill ju inte verka ogin mot de unga släktet, men jag kan inte riktigt förlika mig med att de klappar mig mothårs. Under tiden kom det en mörkblå volvo skåpbil med tonade rutor upp och vände i vårt grindhål. De ställde sig i backen och tre unga män gick ur. Först en repa bort mot Bûd Olas stuga sedan en sväng förbi Bûdgården, där de tittade på korna. Bilen tillhörde visst någon  i 30-årsåldern som bor på Promenaden i Falun. Husse trodde att det var ett gäng polackar som skulle plantera skog eftersom bilen lät så illa. Men där hade han nog fel.

Matte storstädade köket idag. Ett hemskt jobb, men det regnar i alla fall ute. Det finns många vrår i ett kök och många lådor och skåp. 

Nu vräker det ner, tunga och många droppar. Alla utomhuskärl fylls fort, breddavloppet på tunnan hinner inte ens med. Det skall visst hålla på så här i natt. I morgon vill jag ha sol för då kommer det främmande från vårt grannlandskap.

Lördag och bilen packades med ombyteskläder, mat, blommor, karotter, formar, mullögor ja allt. Sedan hämtades Gullis Matte upp från Bûd Mases och så gick färden längs Kilburakan mot Boda Kyrkby. Dom skulle fira Mattes mor som fyllt 75 år.  Gullis Matte och min Matte med assistans av respektive hjälptes åt med detta. Hur lätt är det? Födelsedagsbarnet är en härskarinna över alla kök och kan inte hålla sig därifrån? Till slut förbjöds hon tillträde och fick engagera sig i sina gäster. Hon blev alltså portad!

Här hemma blev det inte så långsamt som jag trodde. Det var cyklister från byn som vinglade fram och åter under dagen. Bûd Far med familj kom till sitt hus. Päkkos Far var  hit med en burk med spännande innehåll till Matte.

Under tiden  var det full fart i Boda med alla kalassysslor.

Matte höll på att göra tårtor och Gullis Matte gjorde sallad och potatisgratänger.

Släktingar från Värmland kom först, dom kinesar hos Ann-Lis. Sedan kom Nemos anhöriga. Lassas Mor och Far kom efter en rundresa runt Östbörtjâ. 

    Ann-Lises storasyrra kom. Dom hade irrat runt i Boda tillsammans med Falugänget för dom hade slagit in fel adress på GPS:n. Det heter ju Ingelsgâtu 4 och hur många vet det när man i folkmun säger Prästgåln.

    Det blev kära återseenden och så öppnade sig skyn och himlens droppar föll koncentrerat över gårdstunet.

    Inger från Ytter Tänger hade liksom Knut och Anita ett paraply att fälla upp.

Kyrekoherde Strömlids sonson kom cyklande från Östigålar, och han måste ta skydd på verandan vid Mikaelsgården för att klara sig från att bli genomvåt.

Alla satt och åt och umgicks i en härlig samvaro, som varvades med melodikryss och sång av Nemos Matte.

De blev en gemytlig och nykter tillställning med förrätt, huvudrätt, kaffe och tårta och efter presentöppnande ytterligare kaffe och tårta kompletterat med sex sorters kakor och bullar ur den gröna pussin.

Ett släktfoto måste alltid tas vid sådana här tillfällen.

  Det blev varmt i salen trots korsdrag ett av Ann-Lises barnbarn sa "Je blir så svettug, je måst gå ut!"

  Dagen avlöpte enligt gängse former och gästerna skildes fram på kvällskvisten åt med kramar och klappar med Ann-Lises bevingade ord "Kom tä mâ nôr ni åk fårbi!".

Jag hade faktiskt sovit i fåtöljen nästan hela dagen, jag var lite yrvaken när dom kom hem. För min del har det varit lugnt utan värkande fötter.

Även idag var det något intressant som skulle hända på Knektplatsen. Redan vid 10-snåret skulle det komma traktorer av skilda slag för uppvisning och sedan iväg längs en rutt genom trakten. Jag var inte hemma när Husse lättade på ögonlocken. Jag satt under fläderbusken och passade. Husse matar fortfarande fåglarna med solrosfrön i en automat. Det blir ju alltid spill och detta blir ett perfekt matställe även för sorkar och möss. Det var väldigt spännande under morgontimmarna, av den anledningen hann jag ej in och låtsades sova när Husse lämnade sänghalmen. Inte förrän han gick ner för att "tanka" fågelautomaten erinrade jag mig att det var ju hög tid att avge rapport. Varje morgon lägger jag mig med huvud mot ryktborsten i "hallen" och detta är ett tecken till någon av dem att skrida till handling med att ge mig min morgonbehandling. Det är bara ett måste numera, dagen är nästan förstörd om dom inte ryktar mig speciellt på de ställen jag inte kloledes kommer åt. Efter detta åkte de ner till Rättvik för att beskåda traktorer i alla kulörer. Även Nylander Leif från Bingsjö var där i samma ärende.

Vid 10-tiden började det rulla in traktorer på Knektplatsen, där de ställde upp sig för att allmänheten skulle kunna gå runt och kika på underverken. En tjej kom och körde en Alice Chalmers. Dom brukar vara orangefärgade men denna var grönmålad. Husses far hade en sådan, fast den hade framhjulen tätt ihop till skillnad från detta exemplar.

    Det fanns två jättetraktorer av märket International och Farmal. Dom var hur höga som helst. Pampiga exemplar att komma med på de stora fälten.

   En svartmålad traktor av märket Volvo, hade kört hit för egen maskin ända från Valbo. Dom hade en ombyggd och inredd militärvagn med sig där passagerarna kunde ha det bra. T.o.m en soffa av rokoko-modell.

Sören från Ingeles kom med en specialtraktor och en dyngkärra i släp. Husse och Matte har en liknande dyngkärra till Grållen här hemma.

  Det var många spännande fordon att se. Många gamla traktorägare kom till visningen och kikade på motorerna och alla andra detaljer. Många orakade gubbar med snus under läpparna, iklädda skärmmössor och blåkläder i värmen. En del linkade eller gick med käpp andra yvade sig och slog ut med armarna när de berättade erfarenheter om sina egna dyrgripar hemma.

Ett ekipage av fordon hade denna spännande last i sitt följe.

    Plötsligt var alla iväg och det blev mer eller mindre folktomt på platsen. En och annan turist gick och köpte glass eller så gick de in i tältet och åt lunch som Husse och Matte gjorde. Det skulle bli stor marknad på travet från kl. 12.00 som Husse och Matte tänkte besöka, men under denna enorma hetta kändes det inte lockande att gå där under bar himmel och utan ozonlager. De slog i stället en signal till ett par goda vänner i Perjonsgåln ti Jälbinam om de ville ha främmande en stund på eftermiddagen. Och så blev det. Husse gick till Sockerbagaren och köpte något slaskigt till kaffet sedan var det att försöka ta sig upp dit. Det var långa köer från alla väderstreck som ormade sig till travet. Husse körde över Vålsveden, vilket förmodligen var enklast. På Perjonsgården finns en mängd rabatter och planteringar av många olika perenner. Detta intresserar Matte, som gillar trädgårdsarbete och liknande.

  Tiden går fort i goda vänners gemenskap och det var hög tid att bege sig hem. Från deras balkong ser man mot Laknäs och Siljansnäs.

På fastigheten mitt emot Perjonsgården har snickarna varit finurliga när de byggde uthuset och en stor, befintlig sten fick passa in i ena hörnet. Det var lättare på den tiden än att försöka få bort den.

   Husse körde Mårsåkersvägen, Dyrsmedsgatan, Erikesgatan och sedan Långbacken ner. Nere vid korset var det många bilar från alla håll och det gällde att vara snabb iväg om man inte ville bli kvar. De kom in i en väldig störtskur mellan avtagsvägen till Sandviken och till Finnbackavägen. Men sedan var det torrt hela vägen till Bingsjö. De stannade till hos Kristina i affären och handlade. De kom i grevens tid för butiken stänger kl. 18.00 Väl hemma var det att njuta av tystnaden och ordna med ett och annat. Nere från Bûd Olas stuga var det trimning på gång. Husse satte igång att barka granstolpar, men det blev inte så länge, han blev anfallen av mygg och knott i mängder. Det var bara att fly in.      

Rekord i hetta idag skulle jag tro? Husse håller på och barkar stolpar att ha på lut! Matte klippte ur äppelträden. När jag gick nere på vägen mot Hilmas fick jag plötsligt se ett badkar på ett hygge. Det rann vatten dit från något håll och det droppade så fint vidare ut i naturen.

    Jag följde slangen som förde vattnet ner i badkaret. Slangen gick upp till en källa. Vattnet var så klart i den så man såg skogens spegelbild. Det är naturligtvis den kluriga Bonden mitt i byn som arrangerat detta så korna alltid har tillgång till färskt vatten.

    Matte och Husse skulle ner till Rättvik idag för att se alla mopeder som skulle ut på en tur från Rättvik och till Styggforsen och åter. Matte provade hennes fars moped bara för att få känslan i kroppen.

  Det var för komplicerat att ta den ända till Rättvik. De åkte ner och kikade på alla andra, som var ute mitt i det värsta solgasset man kunde tänka sig. Några var påpälsade i tidstrogna kläder till och med.

                    En av Zündappföreningens styrelsemedlemmar körde också. Man kan träffa honom på bilbesiktningen, men då har han inte sin duva med sig.

 Gropgården, Sparf Arne, Bertas och Rasmus är mopedernas eldsjälar.

        Tänk att vara så luden som Esau på ryggen. Men så var det också bibelord på tanken.

    Det finns många finesser på mopederna, som dessa stödben.

    Mopeden här under har verkligen en synlig konstruktion, inga gömda delar här som reparatören skall leta efter.

        När de åkt sin väg gick Matte och Husse och kikade på bilarna. Här hemma kom det en behövlig regnskur. Men det var så hett i luften och på marken så det dunstade på en gång. På skolgården stod en stor trailer med en massa rustningsobjekt för mellan 65.000 och 125.000:-/st

  En lackeringskonstnär gjorde på frihand detaljer på motorhuven av en jenkare.

        Nu gick det visst ett larm. Två bilar från brandstationen åkte iväg mot Kvarngatan.

Tänk vad solen värmer! Stackars dom som har surströmmingsrens och kräftskal liggandes i någon soppåse och stinker. Åtminstone så var det trängsel av spyflugor kring de bruna soptunnorna i Bingsjö.

Matte iklädde sig sina tjocka blåkläder, visir, öronskydd, handskar och så i med nytt snöre i trimmern. Nu skall det göras snyggt här hemma. Jag tog igen mig i fåtöljen inne i skuggan. Husse räfsade och kniade runt rögålsstörarna och körde bort. Humlen hade plötsligt bestämt ett nytt väderstreck för några av sina revor. Husse spände ett snöre till, som nu intas slingrande.

Fram på eftermiddagen skulle de mina åka till sopstationen med skräp av mer odefinierbar art. Där jobbade Christer från Bingsjö och gav råd om placeringar av sopor. Han undrade om inte Husse och Matte skulle ner på cruisingen? Det var precis det som skulle ske efter besöket hos honom. Det kom kanske ett 15-tal mc:n norrifrån på 301:an när Husse och Matte skulle köra ner till samhället. Yamaha 340, Honda 99:a m.m Husse är jättekunnig på olika modeller om han får säga det själv. Men framlidne Affes Matte tycker att han pratar galimatias.

Väl nere vid Knektplatsen fann de en perfekt parkeringsplats, som även kunde ge dem en presumptiv fri lejd vid hemresan. De intog sina platser vid Kommunalhuset i tid. Då började det regnstänka??? Folk fick fram paraplyerna, dom som hade altså! Men regnet var bara en tillfällig sinnesförvirring, som avtog trast ätter. Ambulansen hade ett fasligt sjå att ta sig fram på refuger och grönområden mot Mora.

  Husse kostade på sig en lättöl för att känna rätta stimulansen. Grannen var också törstig, fast den drack Loka.

      Goliats intog första parkett på kommunaltrappan och Tutul Olle kom och tjoade med sin paketcykel. Margit från Åsar var också där och kollade.

Nu kunde shoven börja, den ena rariteten efter den andra körde fram till den roliga och oerhört bilkunniga speakern.

          Plötsligt kom Sören och Lotta från Ingeles körande med sin fina Metropolitan. Den bilen började tillverkas i USA som en bil till hemmafruar, då de skulle åka och handla hem matvarorona. Men det var bara en detalj som tillverkaren glömde, det saknades baklucka. Därför blev den inte så populär, fastän det tillkom en baklucka framgent.

  Speakerns minsta ättelägg var också bilintresserad.

  Nu var det dags för Husse och Matte att röra på sig, de gick ner och tittade på bedömningarna vid Enåbron. Där var det människor och bilar av allsköns kulörer.

               Prickigt var tydligen dagens mode!

 "Är det inkomster så blir det utgifter!" 

    Kvällen fortsatte och nu började det "burnas"och häftiga bilar med  passagerare som utnyttjade bilens alla möjligheter.

              Poliserna hade fullt upp med att gå runt och tömma ur flaskorna för alla suputare. Det var poliser ända från Västerbotten och Jämtland i Rättvik denna kväll.

      En framtida cruisare började med att löva av majstången.

  Det erbjöds många olika tjänster under kvällens lopp.

    Matte hoppade högt av lycka när hon fick se att fontänen löddrade. Detta har hon alltid velat "ställa till med", men nu var det någon som hann före. Barnen badade i löddret och det blev total succée.

        Klockan blev senare och senare det var fortfarande öppet i matvaruaffärerna. Utanför Hemköp gick det att köpa grillad kyckling och potatissallad. Detta smakade bra, liksom för Holger Svensson med fru. Strax intill stod CCW-generalen i gammal hederlig polisunifom och gallrade ur dom mest stökiga ekipagen.

 Vid Hedmans Kiosk stod Hinders Anders och Astrid och sålde hamburgare för glatta livet.

  Efter lite köande lyckade Husse och Matte att åka hemöver utan att bli tagna av polisen, som hade nykterhetskontroll på Industriområdet. En lättöl torde nog inte ge utslag.