När jag vaknade var det bara minus sex grader här hemma. Det var riktigt skönt i luften, jag gick ut utan svårigheter. Jag hörde en sork under snön vid fågelautomaten. Jag passade på den så koncentrerat att jag inte hann vinka av Husse och Matte när dom åkte. När dom kom ner till byn var det minus fjorton och vid Källassen minus tjugoen. Där stod en bil med varningsblinkers på, alldeles vid Dalforsvägen. Det var Gruvås Servicejeepen som det var fel på eller så var chauffören ute i skogen och "vred ur snöret". Husse stannade till och kollade, men det var tomt. Sedan kom deras trailer åkandes så då var det väl okey. Jones Peter kom också på sin returresa från skolkörningen.

Idag skulle Husses äldsta bror, Curt,  ha fyllt år om han levat. Han avled denna dag för ett par år sedan. Alltså på sin födelsedag. Det är lite tråkigt för Husse att han skulle ryckas bort så pass tidigt. Hans bror och fru brukar alltid vara här uppe hos oss när det är julmarknad i Boda. De brukar hyra ett bord och stå nere i Bodahus och sälja alster som hans fru tillverkat hemma. Nu är det tråkigt nog slut på den glädjen.

F.ö så åkte Husse och Matte ner till Rättvik idag för det var en personalsamling. Matte skulle få hjälp med datorn av Nittsjö Göran och Husse skulle få arbetsorder för kommande veckor. Affes Matte, som jobbar på Kulturhuset, skulle lifta hem till Boda. Hon skall sjunga och Husse spela piano "My heart will go on" såsom övning till en begravning på lördag. Annicas farmor ska begravas och Annica skall sjunga den sången då. Annica stod sin farmor väldigt nära. Husse träffade grannen till farmor igår, Lång Erik, och han saknade Mary väldigt mycket. "Vi hade ett bra grannförhållande vi" sa han. Husse frågade om han inte skulle komma med på begravningen, men han sa "Neej jag har inga kläder att gå på begravning i".

Idag fortsätter kvällen med körövning i kyrkan inför lördagens konsert. Jag missar ju allt detta eftersom jag är gårdvar, men samtidigt så är musik fult i mina öron. Jag brukar avbryta Husse när han spelar hemma, jag försöker få honom att hämta ved eller något annat som även jag har nytta av. Men visst behöver han öva.   

Idag var det inte så bråttom hemifrån. Husse har lite att öva inför det som kommer i helgen och han bestämde sig för att det var bäst att ta det på pianot hemma. I kyrkan i Boda är det bara 16 grader varmt och då blir man inte sittande så länge för att öva och det är svårt att spela i överrock och tumvantar. Fingervantar funkar inte heller. I kyrkan i Bingsjö får man vara väldigt glad om det är 10 plusgrader idag. Jag och Matte eldade och lyssnade på övningen. Husse drog sedan iväg på dagens spelning och vad han nu mer skulle ordna idag. Matte har kollat in sin veckolista och väderprognosen och gissade att skulle hon få nån ledig dag denna vecka så skulle det bli idag. Vi har eldat och eldat och jag tog plats på soffryggen medans Matte skötte de andra vardags sysslorna.

Nu kommer Husse hem igen och då ska vi nog motionera lite. Ut kan man nästan inge gå. Det är 16 minusgrader här och Husse rapporterar att på Hållberget var det -25 när han passerade. Från min utsiktsplats på soffryggen såg jag hur iskall himlen var när det skymmde över Bingsjö.

Väckarklockan ringde tidigare än vanligt. Jag misstänkte att det var något extra på gång redan i gårkväll, eftersom Husse förberedde morgon-sysslorna extra väl. Det visade sig att han skulle vara senast kl. 8.00 i Boda skola. Klass fem ansvarar för Lucia varje år i kyrkskolan. Först lussas det i matsalen för eleverna och personalen samt de närmast sörjande. Därefter gör de en repris på Backåkern för de som bor där. Matte skjutsade Husse till Boda. Det var närmare 20 grader kallt. Sedan vände hon åter till Dådrans kapell. Anticimex skulle dit och montera någon apparat under golvet för att få bort mögellukten.

I Boda övade Husse sångerna med barnen samtidigt som de gjorde sig i ordning. Vilma Gellerbrandt var Lucia och sedan var klasskamraterna tärnor, tomtar och annat. Det blev inget svimningsanfall detta år. På Backåkern svimmade i stort sett alla utom tomtarna ett år. Dom var så ovana att se åldriga människor med olika handikapp och lyten, och så är det varmt där och ljusen värmer, och de skall stå länge och sjunga. Plötsligt så tuppade en av, en annan såg det och gjorde samma sak, en tredje måste gå och sätta sig osv. Det upprepades ett tag till. Till slut var det några tomtar och stjärngossar som sjöng tillsammans med Husse och Matte. Lucia satt likblek i en fåtölj och drack saft. Men vad gör det? De fick hjärtliga applåder som avslutning.

På eftermiddagen var det grötfest i prästgården som diakonin och mangrant hade ordnat. Det kom ett charmigt luciatåg med småttingar från förskolan Äppelgården. En av dem hade fantomen-kläder på sig en annan hade reflexbyxor som det kanske stod "Gruvås Gräv" på. En annan nekade att klä sig i sådant larv. Det hade säkert varit många resonemang för deras lärare innan fram-trädandet.  

Loman Linda t.v från Änderåsen var en av deras lärare som styrde det skridande tåget i rätt riktning.

När de lämnat samlingssalen för att fika började de övriga gästerna slafsa i sig gröt och skink-tuttul så mjölken rann längs hakvecken. Det var en samvaro som ekade högt längs takbjälkarna. Så blir det när många människor med rötter i Ovanheds fjärding träffas. När maten förpassats till magsäckarna började en annan underhållning. Bibbi och Ingegerd är en duo som av tradition alltid spelar och sjunger på grötfesterna i Boda. Det hör liksom till. Dom sjöng alla våra kära och vackra julsånger som man förknippar med julen. De bjöd även på ett par tre låtar som inte direkt är danslekar, såsom "En dörr på glänt", "En sjömansjul på Hawaii" och "När som ljusen ska tändas där hema". Bibbi är en snitsare på handklaver och Ingegerd på gitarr.

Lärkas Ann-Britt och Hall Ewa avtackade dom med rosor och kramar.

Husse hade köpt en massa lotter och satt och väntade på att rätt nummer skulle dras, men inte. Bl.a Röjås Maja, Giftings Ruth, Staffas Anna och Gruvris Ingrid hade turen på sina sidor. Matte kom nu för att hämta hem sin stackars karl till Finnmarken efter att han varit ute och slarvat hela dagen. Matte är ett rekordeligt fruntimmer som håller sin arma karl i Herrans tukt och förmaning. Det kan tyckas vara en hopplös syssla för henne, men hon lyckas bra hittills. Hur som helst så hjälptes de åt att plocka in bord och stolar så att Matte lättare skulle kunna skura golven på onsdag. De kom äntligen hem till mig framemot 18-tiden. Det sägs ju att vi katter inte har någon tids-uppfattning. Det är väl några forskare som gjorts sig en rejäl hacka på att konstaterat detta rön, men ack vad dom misstar sig. Jag vet precis om dom varit borta en liten stund eller längre. Jag för min del känner det så väl i kroppen när det börjar bli för många timmar. Vi katter är även hållna för att inte vara så förståndiga som våra ärkefiender hundarna. Jag har vissa vanor som jag alltid gör varje morgon. Väckarklockshelv...tet ringer, Husse trevar sig fram bland möblemanget och börjar elda i köksspisen. Sedan i öppna spisen. Under tiden lyssnar jag och vet precis vad han gör, från min plats i stora rummet. Så kommer han in till mig och börjar med kaminen. Då hälsar jag honom ljudligt godmorgon på mitt knorrande sätt. Inte något feminint jamande utan ett karlaktigt lite grövre morrande, ehuru jag är testikel-lös. Husse lägger en tidning på golvet som jag sätter mig på, för att betrakta hans sysslor vid kaminen. Jag stångar honom på hans fortfarande så håriga vader. Han kliar mig mellan öronen och jag ser honom djupt i ögonen. Jag krokar gärna svansen runt hans ben bara för att tala om att "det är jag som rår om dig". Säg sedan att vi katter inte begriper något. Sedan när han kommer åter för att se om det tagit sig i kaminen brukar han helt hastigt leka lite med mig. Jag älskar gamla vävspolar som blivit tilltrasslade. Dom är betydligt roligare en köpta special-leksaker som skall vara avpassade för hankatter. Vilket trams!

Nu åker dom iväg till Boda Kyrka båda två för att jobba. Idag är det kallt. Det är inte så roligt att gå ut och göra behoven, det går snabbt vill jag lova. Här var det - 16 grader men i Källassen var den - 25. I Boda var det - 20 grader. Först var det gudstjänst i kyrkan

kl. 11.00 Matte vikarierade där som vaktmästare eftersom Sanny hade ledig helg. Sedan var det barndop. Dopfamiljen är numera Gässbifôlk men mamman är från Boda. Föräldrarna till dopbarnet var med och ordnade med middagen när Husse och Matte gick sta och gifte sig.

Farmor till barnen sitter här nedan och hon sjunger med i en av Husses körer. Hon är egentligen en Finnbacka-kôlla.

Systrarna till dopbarnet sjunger med Husse och Matte i kören i Ingels skola.

När dopet var över värmde Husse och Matte mat i mikron i kyrkan. Det skulle bli lite jäktigt eftersom det sedan var full fart till Bingsjö kyrka och Luciafirande. Därför var det bäst luncha medan tider var.

Kl. 14.30 skulle de träffa de barn och ungdomar som skulle vara med i Finnmarkens Luciafirande. Lucian var redan utsedd enligt en turordning som finns någonstans. Det var Kåks Linnéa i år. Sedan ställde Knekt Linda och Hjerp Ellinor och så småningom kom Nygårds Elin. Kers Linnéa skulle ha kommit med ett gäng tjejer men Linnéa blev sjuk och dom andra gick upp i rök. Så det blev ett strongt gäng på fyra personer. Men dessa gick inte av för hackor, för dom sjöng så det stod härligan till. Det är ju inte storleken det beror på. Här är de i kyrkan och tänker ut en strategi.

Nygårds Elin hade inte kommit än då detta foto togs.

Men nu har hon kommit!

Matte hade satt ihop ett lagom långt program för dessa fyra ungdomar och Husse gjorde sitt bästa för att spela på pianot. Efter firandet skulle julkrubban göras iordning av alla barn i kyrkan under ledning av prästen. Prästen var verkligen i gasen och fick kyrkobesökarna att låta som både åsnor och får. Det fäktade även med armarna som änglar eller så dansade de fågeldansen.

Det var mycket folk i kyrkan. Husse försökte räkna upp dom för mig men jag kom bara ihåg dom här: Abbor Greta och Mats, Sigvard och en dotter med en hög politiker, Nygårds Far mitt i byn, Snelles Mor och dotter, Nygårds Britta med Jones Leopold, Hall Ewa, Päkkos Margit, Knutes Marianne, Inger och Astrid, syslöjdslärarinnan från Blecket, Knutes Hilda med rullator, Anna Maria, Peter, Maria ....... nej nu blir jag alldeles torr i halsen av att rabbla kyrkobesökare. Fram emot 19-tiden kom de i alla fall hem till mig och eldade så att de blev skönt inne. De tittade lite på dansbandsgalan på TV:n innan nattron lägrade sig över Bûder.

Minus fjorton grader men ett vackert landskap att se ut över. Jag sitter gärna på ryggstödet till soffan och kikar ner mot Bûdgården.

Husse och Matte for iväg till kyrkan vid elva tiden för att ta emot en flock med SPF:are från Mora som ville bli guidade i kyrkan av Matte.

De fick lyssna till hur trakten var från den finskspråkiga tiden fram till nu. Det fanns till och med psalmböcker på finska. (Husse vill återinföra det, så kanske det kommer lite fler folk i gudstjänsterna. Det beror förstås på språksvårigheter att man är hemma och servar sparkarna). Hur kyrkobyggnaden förändrats för att inte tala om var Finnmarksborna var tvungna att begrava de sina innan kyrkogården kom till. Än i Boda och än i Rättvik och det var vintergravar. 

De lyssnade andäktigt på Mattes redogörelse. Husse släppte ut luften ur orgeln genom att spela "Den signade dag" på melodi efter Nyåkers Mor i Bingsjö och som avslutning "Trettondedagsmarschen" efter Hjort Anders Olsson.

Matte fick ett par Moraänglar på skaft, antagligen skall dom stickas i skinkan (på grisen) eller i knapphålet. Mannen hade bott några år i Rättvik för länge sedan. SPF:arna tyckte det kändes så välkomnande att komma till kyrkan eftersom Matte tänt maschaller vid porten. Innan dom återvände till bussen så gick de in genom ena sakristrie-dörren och ut genom den andra. Det påminde om den gamla termometern "Gubben och Gumman". Moraborna skulle sedan vidare till Skålsjögården för att äta lunch.

Husse och Matte åt sin mat i lunchrummet vid kyrkan. De for sedan ner till Rättvik för att handla buxbom till luciakronan och skaffa änglavingar till behövande under julspelet i januari.

Sedan åkte de till Bingsjöaffären och handlade mat. Under hemvägen fick Husse ett samtal från en präst på Stiftsgården som behövde noterna till "Julkväll i Finnmarken". Den skulle sjungas kl 20.00 på kvällen och noterna fanns bara inte att få tag i, de hade sökt dem hos Rättviks tvenne kantorer men utan resultat. Nu var klockan 16.30 och det var bara att åka hem till mig och låna mina noter. Sedan åter till affären för att faxa till Stiftsgården. Det är tur att jag har några sångböcker, så jag kan hjälpa till. Husse fick hjälp av svägerskan i affären med att faxa. De faxade länge och väl innan Stiftsgården kunde ta del av noterna. Jones Leopold kom in och var helsugen på köttsoppa, han var nästan hysteriskt hungrig. Han handlade och sprang snabbt hem till köket.

Idag for Husse och Matte iväg till Boda båda två. De skulle ta med sig snöslungan till Boda och förvara den i vôsklâ vid kyrkan. I Lidbergsbacken där det var som trångast mötte de Tettweiler. Husse med bil och släp fick köra ner i det lilla diket för att inte fastna i mötande bil. De lyckades komma förbi och bilen tog sig upp för egen maskin med last och allt. Sedan var det att göra i ordning diverse program för det som skall ske framgent. Skolavslutning, Lucia, Sjunga in julen, Svenskt julspel m.m Matte är en hejare på att vika program. På eftermiddagen skulle Husse spela på Backåkern. Boda Diakoni brukar bjuda de boende och personalen på kaffe och tårta en gång per termin. Husse sitter och spelar soft music en timme innan prästen håller en andakt.

Sedan brakar kalaset loss. Tårtorna fram som Bruhn Eckes fru bakat. Giftings Ruth är bra på att servera.

Här sitter Back Ulla över 90 år gammal och skrattar. En pigg gymnastikdirektör som tycker att de boende på Backåkern skall röra på sig mera.  

Husse och Matte for sedan direkt till Bingsjö för att uppvakta en 60-åring. Jones Ulla skulle uppvaktas från Finnmarksteamet. Husse, Matte och Ewa var dom enda som kom fram i tid. Ingrid hade förhinder. Prästen och Sigvard var och delade ut julblommor och hade irrat runt i Dådran, men kom sedan drygt en timme senare alldeles pratglada och hungriga.

Det var redan flera bybor där såsom släkten på alla sidor. Här ser du så glad hon var för att fylla år "jag älskar att fylla år på vintern för då får jag amaryllisar" sa hon.

Sigvard höll igång som alltid då han har fruntimmer kring sig.

Kåks Birger och Jones Leopold lyssnade ihärdigt på Sigvards snabba ordväxlingar.

"Jag undrar vad som finns i denna kanna" tänkte säkert kôllan på bilden

Det kom fler och fler gäster och det blev kallare och kallare ute och även här inne hos mig som låg på Husses säng och väntade. Det är -14 grader ute. Det har varit en del trafik här under dagen. Jag hörde en bil som vände nere vid Nygårds. Det var även en bil som körde ute på den oplogade vägen ner mot Bûdgården, men stannade för säkerhets skull. Det kanske var samma bil? Jag tyckte jag såg en karl som stod och bligade upp mot vårt hus. "Han ska väl ha något att göra" tänkte jag och gick in i värmen.

Vid halv åtta tiden på kvällen kom dom hem till mig och eldade så det blev en skön värme i huset. Jag kan inte klaga egentligen för luftvärmepumpen är fantastisk. Jag ligger i varmluftsflödet och njuuuter som Birgit på Backåkern. Husse bar in ved och rakade ut askan ur spisen. Matte och jag satte oss i gungstolen och läste dagens tidningar.

Det är jättemysigt att umgås så här nära med de mina när dom äntligen kommer hem. Vi har ju så mycket att berätta för varandra.

I dag lördag är det inte väder för en katt att vistas ute i. Det känns väldigt gråkallt. Mårséns Greta sa att det skulle bli -25 till natten och det tror jag stämmer, vi får se. Det har kommit en halv dm snö under natten till i dag. Husse har varit ute och givit småfåglarna och putsat opp snön från gångarna och burit in ved. Det går åt mycket ved när det är så här kallt. Det verkar som om veden förslår mindre före jul. Det kanske är inbillning, men jag undrar om det inte är så. Det är så skönt att sitta framför kaminen och njuta av värmen.

 Husse och Matte har förberett vårfloden redan nu. De har lagt ut saltstenar vid brotrummorna på vägen så att det är fullt vattenflöde under vägen. Älgarna har känt att det finns salt i närheten, de gick och kollade i kvälls.

Idag skulle Husse och Matte jobba i Bingsjö kyrka. En av kyrkbyns åldermän skulle begravas. En riktig hästkarl som ville ha öppna landskap och att lindorna inte skulle växa igen. Det var väldigt mycket folk som hedrade den avlidne med sin närvaro.

De anhöriga hade dekorerat kistan med en häst dragande timmer. Sedan var det en dekoration passande till detta.

Tänk så fint det är när det finns en tanke bakom utsmyckningen kring en begravning och att det är något som direkt förknippas med den avlidne.

Jag undrar hur dom gör med mig? Jag som bara har levt utan att ha ett jobb. Jo jag har ju fångat möss förstås. Men hur trevligt är det att ha en död råtta på locket. Eller kanske dom lägger dit en trasslig garnspole, som jag älskar att leka med. Ja detta är mina spekulationer, jag behöver ju inte fundera.

Efter den högtidliga begravningen i kyrkan gjorde Husse och Matte iordning där och bar ut blommorna till graven. Sedan gick de ner i lunchrummet och bytte kläder och fikade. De skulle träffa kören i Boda för att åka till Ejendahls Arena och lyssna på Björn Skifs konsert. Jag var väldigt glad över att få ligga hemma i värmen i stället för att ge mig av mot Drantlandet på andra sidan Saluåna. Jag är inget för folkhopar och högljudda toner.

Husse och Matte kom hem glada och nöjda framemot midnatt. Det eldades och fikades och lektes med mig.

I morgon söndag är det vilodag för vissa. Det är ingen gudstjänst här i Finnmarken idag utan i Boda Prästgård. Husse åkte iväg själv för att spela där. Jag och Matte var hemma och förberedde lite inför julen.

Det var självaste kyrkoherde som tjänstgjorde i Boda och Strömlid läste texterna. Strömlids fru har skaffat honom denna vackra tröja från grannlandet i öster. Det är björnar i mönstret.

Ewa hade fixat ett uppskattat fika efteråt, så att alla blev varma i sina krävor till hemfärden. I morgon är det en ny arbetsvecka med nya prövningar. Jag skall försöka komma ihåg vad som händer.

Ja det verkar som om vintern har bestämt sig. Jag känner det, och nu måste jag motionera inomhus. Det går faktiskt riktigt bra. Matte har fixat ett nystan på ett snöre som hon och Husse turas om att dra efter golvet. Jag bara sätter mig i storstugan och jamar högljutt så förstår dom att det är träningstid.

Annars består livet mest i att hålla koll och påminna om att det måste in mera

ved.

Sätter man sig så här och för lite oljud så fattar dom ju vinken direkt.

För övrigt kan jag rapportera om ett snödjup på 34 cm.

På återhörande, nu ska vi in med mera ved. Snart ska husfolket iväg till jobbet.