Nu är det plötsligt rent från snö här. Varma vindar. Alla bortglömda löv har kommit fram igen. Min Matte är en idog kvinna som inte låter några minuter gå till spillo. Eftersom Husse och Matte skulle vara hemma under dagen så var det tvätt, städning, vedbärning och allmänt uppsnyggande. Matte körde också hårt på altanen med att sätta på spröjsar på fönster och dörrar.

Husse hade fått sorgebud på förmiddagen. En kamrat från hans barndomstid hade fått en stroke, som fört honom till de sälla jaktmarkerna. "Nu har man kommit in i den åldern när det börjar naggas i kanterna och ens egen ålder decimeras" sa Husse lite moloken.

Ute på lindan bakom ladugården höll Bonden och Emil på med deras uppröjning efter sommaren. Stängseltråden skulle nu nystas ihop till kommande år. Djuren är nu hemma på gården över vintern. Emil är Bondens barnbarn och han går i en ypperlig skola för sin Morfar och får lära sig praktiska saker av de mest skiftande karaktärer, som ingen skola i världen kan lära ut. Jag satt på en sten i hagen och kikade på dom och hörde hur Bonden förklarade för sin adept. Det såg väldigt trivsamt ut.

Inne ringde telefonen och Matte svarade. Det var Nylander Gunnels glada stämma "Jag tar med mig vin till både Dig och mig till kvällens kalas"! Husse och Matte skulle till Ingels skola på kalas och Gunnel skulle åka med dem dit och hem. Lärarinnan Ann Sjöberg har gått i pension och personalen i Ingels skola skulle ha ett litet avskedsparty för henne. Det skulle bli en s.k Italiensk Afton. Cateringparet Nivrén från Ovanmyra hade fixat iordning. Titta får du se här nedan på en del av det som serverades.

Dom kulinariska konstnärerna till ovanstående alster står här nere och ser nöjda ut. Och nöjda var nog alla andra också.

Ann som var festens huvudperson var på strålande humör.

Jag berättar här precis som om jag skulle ha varit med. Men Husse och Matte är så noga med att berätta om allt som hänt när det kommer hem till mig, så jag är fullkomligt uppdaterad.

Gästerna stod som på alla andra kalas i olika små grupper och småpratade eller minglade, som det heter, innan värdinnan ringde i klockan.

Lisa var värdinna och ringde i skolans gamla klocka. "Hör upp nu ungar och gå till edra bord!" Batterierna till Magister Sjöbergs kamera hade laddat ur så Husse bistod honom med nya. Han blev lite irriterad på kameran. "Varför skulle detta hända precis nu när min älskade duva skulle avstackas av kollegiet!"

Husse hade sammanställt lite allsånger för kvällen. Bara italienska sånger eller sånger som hade något med Italien att göra. "O sole mio", "Jag längtar till Italien", "Que sera sera!", "Det var på Capri vi mötte verare", för att inte tala om den riviga tarantella-takten i opera-arian "Funiculi, funicula". Hela bespisningen skakade. Rektor Bosse satt alldeles slagsopad vid bordet efteråt med ett par damer:

Ann fick ju förstås blommor och presenter. Föräldra-föreningens ordförande Smårs Bengt lämnade över en vad han trodde var en solros, men som var en orkidé:

Nylander Gunnel hade ett spännande paket också:

Grälls Inger, som numera kilar stadigt med Husses äldsta dotters svärfar, höll ett roligt program. Hon hade skrivit ner många upplevelser och tokroliga episoder från den tiden hon var ensam lärarinna i Dalstuga Folkskola. Bl.a hur hon hjälpte min Mattes pappa att fånga Budmases sugga, som rymde med en stege över halsen. Hur hon tog med sig alla barnen på skid-semester till Sälen, där hon och Folke Westling åkte slalom på vanliga skidor, så alla andra skidåkare fick fly.

 Efter kaffe och fortsatt sång var det dags att plocka undan allt. Pia var en hejare i köket:

Det var en del av de Italienska läckerheterna som blev över.  Dom som ville kunde förbarma sig över dessa. Husse och Matte tog hem en bit "äcklig" ost. Gorgonzola hette den visst. Jag gillar ost, men absolut inte den. Det skall vara något som liknar Gouda eller vanlig Hushållsost. Grälls Inger tog hem något som liknade flotyrkokta potatismosklickar eller rullade mosklickar. "Nu ska min gubbe få si på jolpärur!"

 Nu började alla åka hem till sitt. Gunnel, Matte och Husse åkte österut mot Finnmarken i den disiga och regntunga natten. Vid Hållberget såg de en skogshare som redan klätt om till vinterskrud. Som vanligt var det rävar som lyste med sin ögon här och var under resans gång. Nu äntligen hör jag dieselmotorns trygga knarrande uppför Bûdbåkkan och strål-kastarnas sken sveper över hela fäboden. Fort in och elda i alla härdar fastän det strax blir midnatt. Jag hade sovit hela tiden. Jag var ute när det åkte och då fick jag en väldig hostattack. Det är så jobbigt att vara förkyld.

Husse och Matte förberedde morgondagens frukostbord, de skulle upp tidigt och iväg. Jag gick ut en sväng i oktobernatten. Precis när Husse och Matte somnat fick jag tag på en rejäl sork. Med ett glädjeskutt drog jag in den genom kattluckan och skrek högljutt för att visa dem min fångst. Efter någon minut började Husse treva efter strömbrytaren, utan att riva hela inredningen. Han berömde och rosade mig för att jag var så duktig. Som vanligt tog han sorken på sopskyffeln och bar ut den hedersamt på gruset, där jag tog över. Efter ett sista "duktig kisse" från Husse, reglades dörren innifrån och mörkret lägrade sig över gården efter en dag av många och varierande episoder.

 

sockersnuttan

31 oktober 2010 19:53

Ja det lätt gott med italienskt, men jag håller med dig om att osten inte lät så god Svante.

http://sockersnuttans blogg

 

sockersnuttan

31 oktober 2010 19:57

jag gillar inte heller äcklig ost, håller med dig Svante det ska vara hushållsost hihi.

http://sockersnuttans blogg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var det på förmiddagen en tematräff i Bingsjö bystuga. Slipsar var temat och folk hade tagit med sig en och annan från gömmorna. Matte hade riggat upp en klädställning så det gick bra att förevisa kreationerna. Husse har samlat slipsar i många å...

Söndagkvällen innan ordinarie älgvecka, hölls en traditionell älgmålsbön i Bingsjö kyrka. Den har firats alla år sedan starten under 90-talet med prästen Fredriksson i ledningen, nu är det hans efterträdare Rudman, som håller i Finnmarkstrådarna. På ...

Här hemma i närheten av tomten bor huggormen Botvid. Den kommer åter varje år och blir längre och fetare för varje 12-årsperiod. Han har dessutom sin kvinna som han ormar sig runt. De trivs bäst vid Olanders Lissrutan. Där härjar dom fritt och på eft...

   Idag åkte Husse och Matte iväg alldeles på morgonen. Men innan dess var Matte ner till Bûdgården, för Bûd Far skulle ha hjälp med sin termostat. Jag fattade inte det, men han hade kanske feber. Bonden kom nerifrån Hilmas för han hade givit djuren ...

Tidigt på Kristi Himmelfärds dags morgon åkte Husse och Matte till Skoglundsgården i Enviken (Björkboda by). Där skulle det traditionsenligt firas en gökotta med efterföljande gudstjänst i samlingssalen. Bosse var redan där och såg till att allt var ...